lördag 4 augusti 2012

69-hyckleriet

I går kväll blev det klart hur passande namnet Sham 69 är för dagens sättning. Eller, en av dagens sättningar.

I fjol bestämde jag mig hastigt och lustigt att besöka KB i Malmö den 31 mars. Sham 69 skulle spela och jag hade inga kunskaper om medlemscirkusen som omgett bandet på senare år. Sättningen de hade då bestod av Tim V (sång), Dave Parsons (gitarr), Al Campbell (bas) och Ian Whitewood (trummor). Spelningen var skitbra, Tim V var klockrent Cockney-humoristisk och Dave Parsons spelade gitarr så in i helvete. Ingen på plats saknade någon originalsångare.

Två månader senare upplöste Dave Parsons bandet. I samma veva klargjorde de andra tre att de tänkte fortsätta spela under namnet Sham 69 och ta in en ny gitarrist. Det luktade illa, så klart. Ingen Dave Parsons? Det är ju trots allt han som varit den ende konstante medlemmen i bandets historia och den huvudsaklige låtskrivaren.

Månaderna gick och inte mycket verkade hända i lägret. Men så dök nyheten upp om att tre fjärdedelar av Sham 69s klassiska line-up från 1977 återförenats. Jimmey Pursey (sång), Dave Parsons, Dave Tregunna (bas) och nye trummisen Danny Fury. Dessutom hade Pursey registrerat namnet Sham 69 som ett varumärke i sitt eget namn, vilket i praktiken borde ha hindrat Tim V, Al Campbell och Ian Whitewood från att fortsätta.

Att de tre dessutom bildade nya bandet If... i samma veva tog åtminstone jag som ett tecken på att Sham 69 endast fanns i en sättning, med flera riktiga medlemmar.

Tidigt i somras utannonserades det att Sham 69 var bokade till Pustervik i Göteborg i augusti. Fantastiska nyheter - sedan jag såg bandet förra året har Sham 69 hunnit bli ett klart favoritband och drömmen om att se "det riktiga" bandet har växt sig stark.

Nu pratar vi alltså om i går, då spelningen ägde rum. Tidigare under dagen såg jag att det inte alls var Jimmy Pursey eller Dave Parsons som skulle uppträda. Nej, Tim V, Al Campbell och Ian Whitewood har alltså fortsatt under namnet Sham 69 ändå. Olagligt. Dave Parsons har ersatts av två gitarrister: Tony Feedback och originalmedlemmen Neil Harris.

Tydligen var det Neil Harris som startade Sham 69 i den absoluta begynnelsen tillsammans med Jimmy Pursey. Men han hoppade av innan han hade presterat något och ersattes av Dave Parsons. Neil Harris har inte spelat på någon av bandets plattor och inte heller skrivit en ton av materialet. Så vad han har att göra med låtarna bandet framförde i går, det går att diskutera.

Originalmedlem, okej. Men originalmedlem betyder inte alltid den rättmätige medlemmen. Vi kan jämföra med Iron Maiden. Gitarristen Dave Murray var inte med och grundade bandet, men har varit med sedan första plattan och alltid funnits där sedan dess. Kan någon tänka sig Iron Maiden utan Dave Murray? Nej. Om han hade ersatts av någon av originalgitarristerna Terry Rance eller Dave Sullivan, hade det känts äkta? Nej.

Och i går märktes det tydligt att Neil Harris ingalunda är en gitarrist av rang. Han höll sig kompgitarr, hördes knappt och spelade inte särskilt bra heller. Hans kollega Tony Feedback, däremot, presterade helt klart i klass Dave Parsons. Men visst är det märkligt att Sham 69, ett band som alltid bara haft en gitarrist och vars samtliga låtar är skrivna för en gitarrist, plötsligt ska ha två stycken?

Min teori lyder så här: Neil Harris har övertalats att vara med enbart för att Tim V ska kunna säga åt folk att "vi har visst då en originalmedlem i bandet, vi är det äkta Sham 69, för vi har originalgitarristen, det har inte Jimmy Purseys band" eller något liknande. Men Harris är för kass för att kunna fungera som ensam gitarrist, därför är Tony Feedback också med. Så Neil Harris är med enbart som ett slags argument.

Snurrigt? En aning.

Men vilket fall som helst, coverband eller inte, de gjorde en bra spelning. Det lät fett och peppat, och setlistan var grym. Fjolårets gig på KB i Malmö var bättre, inte bara för att Dave Parsons var med då, utan även för att Tim V verkade något piggare. Men jag vill inte förringa insatsen Sham 69 (eller "Sham 69") gjorde på Pustervik i går. Sett vill vad som var tillgängligt (Pursey har klargjort att deras Sham 69 inte tänker turnera utanför England i år), så är jag nöjd.

De körde för övrigt följande setlista:

Hey little rich boy
No apologies
I don't wanna
Ulster
Tell us the truth
Little lady
We got a fight
Security guard
That's life
Borstal breakout
Who gives a damn
Army of tomorrow
Sunday morning nightmare
Hurry up Harry
Who killed Joe Public
Questions and answers
Angels with dirty faces
The cockney kids are innocent
Hersham boys
If the kids are united