Tack, Malmöfestivalen!

Jag minns 2007. Malmöfestivalen bokade Testament (!), Mayhem (!!) och Nifelheim (!!!). Det räckte för att upplagan skulle vara sällsynt cool.

Jag minns 2008. Då bokades Dropkick Murphys, Flogging Molly, Clutch (gäsp upphöjt till fjorton) och Opeth. Det var coolt. Men inte mycket mer.

Jag minns 2009. Calaisa, Thåström, The Sounds, Anna Ternheim, Bonafide, Bob Hund, Bullet och Dead By April. Stabila namn, jadå. Likväl saker och ting man kan se året om lite varstans. Inget coolt över det.

Nu är det 2010. Nu har det bokats en blandning av båda. Bra, stabila grejer som spelar i närheten så gott som alltid såväl som sjukt coola grejer man aldrig trodde skulle bokas till en gratis stadsfestival. Låt mig guida er igenom årets mest sevärda akter.

Sista Sekunden. Ärrade Malmöpunkare som imponerade med ett tokroligt framträdande på West Coast Riot för några veckor sedan.

Amanda Jenssen. Idol-deltagare, javisst. Inte desto mindre är båda hennes soloskivor grymt bra. Bör helt klart spanas in.

Band of Horses. Skäggig indierock. Har inte lyssnat tillräckligt på långa vägar, men det är klart intressant.

Tomas Andersson Wij. Jag kan inte påminna mig om att jag hört en ton av killens musik. Men att han lovordas i tid och otid av människor jag vet har bra musiksmak gör att han placerar sig i min "ska ses"-lista.

Khoma. Jag dissade deras senaste skiva i Close Ups Soundcheck, men spelar de gratis två mil bort kan jag inte annat än ge dem en chans att omvända mig.

Johnossi. Sällan har ett så mäktigt sound framkallats av blott två snubbar. Imponerade som support till Thåström i vintras, nu är det dags igen.

Sparzanza. Karlstadsstoner. Att Peter Dolving och Ralf Gyllenhammar är fans båda två räcker för att de ska ha existensberättigande.

HEALTH. Spelningen på Debaser i höstas var... hrrm... intressant. Fungerar det i festivalsammanhang också? Återstår att se.

Against Me!. Folkig punkrock. "Stop" har den kanske coolaste refräng som någonsin komponerats. Ett måste.

The Haunted. Säkert som en skål Rice Crispies om morgnarna. Finns ingen ursäkt att inte närvara när Dolving skanderar sina visdomsord.

Slutligen: Adept. Sveriges kanske bästa liveband. Ilska, desperation, kärlek och omtanke i en salig blandning. Kan aldrig överdoseras.

Se inläggsrubriken för vidare info.