Med tårar i ögonen (nästan) konstaterar jag att konsertåret 2011, åtminstone för min del, är över.
Förra året såg jag nittio spelningar. I år blev det ett smärre brakrekord med etthundrafyrtiofyra sedda konserter. Nästan samtliga i sina helheter. Missade ungefär tio minuter i början av Kvelertaks set på Debaser den 22/7. Samma sak med Splitsides dito på KB dagen efter.
Dessutom tvingade kyla, regn och rusk iväg mig att köpa en kopp varmt kaffe under Megadeths spelning på Copenhell, och första halvan av extranumret "Peace sells" såg jag alltså inte. Gick också miste om några minuter i mitten av The Damned Things uppträdande på samma festival.
I övrigt har allt setts i sina helheter. Inga fem minuter av den spelningen och fem minuter av nästa för att kunna sätta upp så många konserter som möjligt.
Noterbart är att ingen har toppat den magiska guldtrion från ifjol (Nine Inch Nails på Arvika, Mott the Hoople i London och Green Day i Köpenhamn), men Pendulum kom igår väldigt, väldigt nära. Kunde inte med gott samvete sätta en fulländad tiopoängare på spelningen när guldmaterial som "Mutiny" och "The tempest" saknades. Men de kom i alla fall grymt nära.
I alla fall, en sammanfattning? Se nedan. Läs och begrunda. Inom betygen ligger allting i kronologisk ordning, naturligtvis. (tips: om du undrar vad jag sagt om någon särskild spelning, tryck ctrl + f och knacka in bandnamnet)
9,5p:
Pendulum, 21/12 Stora Vega, Köpenhamn
Med energi nog att värma en storstad i vinterkylan är den ultimata konsertupplevelsen nära.
9p:
Depeche Mode, 25/1 Malmö Arena
Proffsigt, proffsigt, proffsigt. Snyggt, snyggt, snyggt. Fantastiskt.
Machine Head, 3/2 Stora Vega, Köpenhamn
Oslagbart låtmaterial, ett inspirerat band och en taggad publik - kärleksförklaring.
Melody Gardot, 23/4 Konserthuset, Malmö
Otroligt cool tjej, suveräna medmusiker och en fantastisk show.
Woven Hand, 23/5 Lilla Vega, Köpenhamn
Svettigt, tungt, intensivt, brutalt och andlöst vackert.
Deftones, 11/6 Copenhell
Det emotionella står i centrum och värmer i den svinkalla natten.
Kent, 6/8 Sofiero Slott, Helsingborg
Så hjärtligt och kärleksfullt att jag brister ut i ändlösa glädjetårar.
The Gaslight Anthem, 28/10 KB, Malmö
Brian Fallon är en gud. 00-talets bästa rockband är på strålande humör och stämningen är skyhög.
Volbeat, 19/11 Forum, Köpenhamn
Plockar in (nästan) alla gästmusiker, filmar spelningen och visar upp sanslös pepp. Briljant!
Deftones, 27/11 KB-Hallen, Köpenhamn
Med en råpeppad Chino Moreno blir det en promenadseger.
Wilmer X, 4/12 Posthusplatsen, Malmö
Årets mest efterlängtade återkomst gör ingen besviken.
8p:
Adept, 21/1 KB, Malmö
Energiskt, ilsket och brutalt - samtidigt skönt och värmande.
Hatebreed, 3/2 Stora Vega, Köpenhamn
Brutalt så det förslår, energiskt så jag häpnar, hjärtligt så det står det härliga till.
Kent, 14/3 Malmö Arena
Den tveksamma setlistan vägs upp av en fantastisk show.
Danko Jones, 11/6 Copenhell
Förvandlar en ointresserad gles publik till en tät folkskara av Danko-fans.
Hatebreed, 11/6 Copenhell
Ger allt och lite till för fansen. 27 låtar brutalitet!
Suicidal Tendencies, 12/6 Copenhell
Vitala gamla tjockisar som älskar vad de gör. Och vi älskar dem.
Dillinger Escape Plan, 12/6 Copenhell
Kaos, krånglig teknik och våld blir i Dillinger Escape Plans regi en finessrik harmoni.
Kiss, 13/6 Malmö Stadion
Visst är det en teatershow. Men sanslöst välplanerad underhållning.
Invasionen, 17/6 West Coast Riot
Dennis Lyxzén är en fantastisk scenpersonlighet och äger hela festivalen under en halvtimme.
The Get Up Kids, 17/6 West Coast Riot
Efterlängtad återkomst och härligt charmiga gubbar. Skön jazzstil på rytmsektionen också.
Rise Against, 17/6 West Coast Riot
Tim McIlrath är en lysande frontman och med de fantastiska låtarna kan det inte gå fel.
Royal Republic, 16/7 Svedalarocken
Förvandlar tältscenen till en bastu. Ett av de bästa livebanden som går att se idag.
Converge, 22/7 Debaser, Malmö
Poetisk, skör ilska. Energi, bröt och oväsen. Mina damer och herrar, Converge.
Bad Religion, 23/7 KB, Malmö
Inte alls lika gubbiga som på West Coast Riot, utan tvärtom sjukt underhållande och vitala.
Bob Hund, 30/7 Helsingborgsfestivalen
Thomas Öberg är i högform och hela bandet är mer engagerat än på Malmöfestivalen ifjol.
Royal Republic, 23/8 Malmöfestivalen
Blir verkligen bättre och bättre för varje gång.
Against Me!, 24/8 Malmöfestivalen
Gasen i botten innebär ett sjukt ös på grymt välkomponerade och sköna låtar.
Adept, 25/8 Malmöfestivalen
Sveriges bästa liveband tillsammans med Royal Republic? Rakt - ja!
Volbeat, 7/10 Malmö Arena
Klockren setlista, nytt scenbygge, turnépremiär, peppade musiker. Framgångsrecept.
Hurts, 16/10 Debaser Medis, Stockholm
Blir stort och maffigt med små medel. Responsen är imponerande och Debaser knökfullt.
Dark Tranquillity, 25/10 KB, Malmö
Ljudet stinker. Allt annat är på topp. Ateistiska fullblodsalkisar kan leverera!
Watain, 29/10 KB, Malmö
Som att bli inlåst i en bastu med några döda grisar. Sedan blir bastun påkörd av tåget.
Yersinia, 5/11 Fäladsgården, Lund
Mattis Erngren är inte bara en fantastisk sångare, utan en brutalt enorm frontman också.
Royal Republic, 6/11 The Tivoli, Helsingborg
Sex (eller sju, beroende på hur man räknar) låtar får vi. Ändå; Royal Republic är sanslösa live.
Parkway Drive, 9/11 Klubben, Stockholm
Engagerad, spexig hitkavalkad med idel leenden. Helt enastående bra.
Comeback Kid, 9/11 Klubben, Stockholm
Ilsket och koncist. Precis som bra pungsparkspunk ska vara.
Nicke Borg Homeland, 11/12 Debaser, Malmö
Ensam med en akustisk gitarr lyckas Nicke Borg minst lika bra som Backyard Babies.
7p:
Her Bright Skies, 21/1 KB, Malmö
Hyvens start på The Toughest Kids Tour. Poppigheten sitter där den ska.
Fear Factory, 27/2 KB, Malmö
Industripionjärernas återkomst innebär en lång setlista och aldrig sinande engagemang. Burton C. Bell är hur cool som helst.
Lamb of God, 12/3 Mejeriet, Lund
Ett av metals bästa liveband levererar ånyo. Randy Blythe är kung.
August Burns Red, 12/3 Mejeriet, Lund
Stabilare och mer rutinerad insats än på Metaltown. White Washed!
Napalm Death, 11/6 Copenhell
Hur kan man inte älska Barney Greenway?
Adept, 12/6 Copenhell
Med rätt entusiasm kan inte ens de usla omständigheterna hejda Adept.
Dead By April, 12/6 Copenhell
Den nye extrasångaren gör susen - nu är de ett skitbra liveband.
Whitechapel, 12/6 Copenhell
Kort, intensivt och sällsynt brutalt.
Dropkick Murphys, 17/6 West Coast Riot
Kärleksfullt på sant irländsk fyllemanér. Om ändå misären tillåtit en att dansa.
Hoffmaestro & Chraa, 17/7 Svedalarocken
Sådan energi har aldrig skådats på Friluftsbadet i Svedala.
Atlas Losing Grip, 23/7 KB, Malmö
Nye sångaren innebär ett lyft, och deras nya material gränsar till briljant.
HEALTH, 24/8 Malmöfestivalen
Galenskaperna är sju resor värre än på Debaser i höstas.
Emil Jensen, 27/8 Malmöfestivalen
Poesi, humor, kärlek, svårmod och tröst i en charmig och engagerande kompott.
Teddybears, 27/8 Malmöfestivalen
En påkostad och imponerande show som heter duga. Coolare festivalavrundning finns inte.
Raubtier, 2/10 KB, Malmö
Norrländsk råhet levererad med hjärta. Ett band som förtjänar sin framgång.
Danko Jones, 14/10 KB, Malmö
Dåligt ljud och kass setlista gör att mellansnacket blir det bästa. Men fan vad bra det är.
Katatonia, 3/11 KB, Malmö
Blott låtarna räcker för att Katatonias Malmödebut stundvis ska snudda vid succé.
Walking With Strangers, 5/11 Fäladsgården, Lund
Materialet från färska EP:n "Buried dead and done" knäcker, röjer och dominerar på scen.
Chastise, 5/11 Fäladsgården, Lund
Ilsken hardcoreapproach med inslag av politik. Härligt svettigt.
Bruket, 12/11 Debaser, Malmö
Fredrik Hellman är en sann frontman och en fantastisk sångare. Borde vara huvudband för kvällen.
Adept, 21/11 KB, Malmö
Levererar alltid på scen. Det lokala öppningsbandet knäcker resten av uppställningen, kudos för det.
Raised Fist, 24/11 KB, Malmö
Mosh, skrik, hardcore och raka rör. Alle Hagmans tvåmetershopp är spektakulära.
Roky Erickson, 17/12 KB, Malmö
Roky missar ackordbyten och kommer in i låtarna fel. Väldigt ofta. Men extaskänslan väger upp.
6p:
Nitzer Ebb, 25/1 Malmö Arena
Schysst industriell brutalitet med en bra frontman. Lite enformigt, dock.
Bleeding Through, 3/2 Stora Vega, Köpenhamn
Engagerad öppning. Fast de borde kicka keyboardisten och anlita en exta gitarrist.
Thåström, 11/2 Stora Vega, Köpenhamn
Stundvis är Pimme skitbra, men extasen är lite för sällsynt. Besvikelse.
Johnossi, 11/2 Stora Vega, Köpenhamn
Föga anar jag vad som komma skall. Jag diggar och konstaterar att det låter Broder Daniel.
M.A.N., 27/2 KB, Malmö
Ignorerar den obefintliga publiken och röjer stenhårt istället. Beundransvärt.
Camela Leierth, 14/3 Malmö Arena
Lugnt, fint och stämningsfullt. Bra uppvärmning.
Federico Aubele, 23/4 Konserthuset, Malmö
Enbart romantik, sång och akustisk gitarr - fascinerande nog aldrig tråkigt.
Abramis Brama, 23/4 Bodoni, Malmö
Stabilt och svängigt. Men var är "Mamma Talar"?
Black Rebel Motorcycle Club, 27/5 KB, Malmö
En smula segstartat, men sjysst insats där musiken alltid står i centrum.
Supercharger, 11/6 Copenhell
Svängig och rock'n'rollig öppning på festivalen. Mycket trevligt!
Megadeth, 11/6 Copenhell
Fortfarande ganska överskattade, men David Ellefson återinför lite energi i bandet.
Mustasch, 13/6 Malmö Stadion
Förutsägbart, visst, men är Ralf på humör så svänger det satan ta mig.
Runawaydroid, 17/6 West Coast Riot
Lovande emo/pop/rock. Lite mer scenvana hade gjort susen.
Bad Religion, 17/6 West Coast Riot
Ganska gubbigt och segt, men det lossnar till slut, och är grymt bra emellanåt.
Sista Sekunden, 17/6 West Coast Riot
Energiskt, röjigt och rått. Fler melodiska låtar från senaste skivan hade varit bra.
Kvelertak, 22/7 Debaser, Malmö
Sluskiga norrmän lirar black metal-punk'n'roll. Härligt fulsnyggt.
Splitside, 23/7 KB, Malmö
Arbetarklasspunk från Blekinge. Jag gillar't!
Lars Winnerbäck, 22/8 Malmöfestivalen
Jodå, visst är han bra den där Winnerbäck. Fast två timmar är lite väl mastigt.
Johnossi, 24/8 Malmöfestivalen
De förtjänar framgången, helt klart. Fast stundvis segar det till sig.
Darkane, 2/10 KB, Malmö
Sanslöst rutinerat och skickligt framfört. Vilka musiker! Men låtlistan hade kunnat vara bättre.
Entombed, 7/10 Malmö Arena
LG Petrov är dödsmetallens coolaste frontman. Men det är fusk att inte spela hela "Left hand path".
Young Guns, 14/10 KB, Malmö
Snälla, söta pojkar som sliter hund för att få igång publiken. De lyckas ganska bra.
Noonie Bao, 16/10 Debaser Medis, Stockholm
Ömsom skört och stämningsfullt, ömsom intensivt utav bara den. Kontrasterna fungerar bra.
Sharks, 28/10 KB, Malmö
The Clash-dyrkan på hög nivå. Ett klart lovande band.
Deströyer 666, 29/10 KB, Malmö
Sjukt hårt, sjukt rått, sjukt stabilt. Synd att trumsetet krasar och slutet blir alltför abrupt.
Aim for the Sunrise, 5/11 Fäladsgården, Lund
Fegar med rensången, men bassisten Joel Aikio river nästan inredningen med sitt röj. En fröjd att se.
Burning Libra, 6/11 The Tivoli, Helsingborg
Deftones goes metalcore. Skickligt komponerade låtar och hejdlöst peppat framförande.
Bleeding Through, 9/11 Klubben, Stockholm
Brandan Schieppati är en enorm frontman. Hade gärna sett ett längre set än fem låtar.
Imperial State Electric, 12/11 Debaser, Malmö
Rock'n'roll är kul. Så ska det vara. Men till slut blir det för mycket av det goda.
Entombed, 19/11 Forum, Köpenhamn
Entombed är Entombed är Entombed är Entombed. LG är fortfarande coolast i världen.
The Kandidate, 19/11 Forum, Köpenhamn
Med bättre respons än i Malmö kan Kandidate lägga i ytterligare en växel.
Heaven Shall Burn, 21/11 KB, Malmö
Glatt humör, leenden och röda skjortor kontra ultrabrutalitet. Tyskarna har en ganska cool grej. Men var är "Armia"?
Suicide Silence, 21/11 KB, Malmö
Mitch Lucker må se ut som en tönt på promofoton, men på scen är han en monstruös frontman.
Trigger the Bloodshed, 22/11 KB, Malmö
Sångaren uppför sig och ser ut som Leo Johnson i "Twin Peaks". Med råge brutalast för kvällen.
Coheed and Cambria, 27/11 KB-Hallen, Köpenhamn
Att det inte blir någon "Far" och att ljudet suger drar ner en stundvis fantastisk spelning. Ojämnt.
Soilwork, 9/12 KB, Malmö
För många nya låtar, för lång startsträcka och för kort spelning för att jag ska bli helt nöjd. Annars? Ypperligt.
All That Remains, 9/12 KB, Malmö
Philip Labonte med manskap sätter gasen i botten och övertygar även den värste negativist.
Neaera, 9/12 KB, Malmö
Tok(rol)iga tyskar som sätter månadsrekord i att vara peppat förband.
5p:
Mustasch, 31/1 KB, Malmö
Så här oengagerad har jag aldrig sett Ralf. Fast till sist lossnar det. I alla fall lite grann.
Aggressive Chill, 31/1 KB, Malmö
Hyfsad, hårdsvängig rock som vi hört förr. Ganska okarismatiskt framfört också.
Saxon, 26/3 Mejeriet, Lund
Åldern börjar till slut komma ikapp Saxon. Jag lipar.
Ducks Deluxe, 3/4 Babel, Malmö
Gosse vad gamla och trötta de är. Men ett gäng bra låtar finns där. Det blir bättre mot slutet.
Skånska Mord, 23/4 Bodoni, Malmö
Ganska enformigt, men attans vad tungt.
Spindrift, 27/5 KB, Malmö
Härligt underhållande Clint Eastwood-rock, men det fungerar nog bättre på skiva.
The Damned Things, 12/6 Copenhell
Alla är där för att se Scott Ian. Lite trist. Visst är det helt okej, men inte mycket mer.
John Fogerty, 5/7 Sofiero Slott, Helsinborg
Vad tusan händer? John saknar entusiasm och kör på 99% rutin. Det fungerar, men ändå. Vad fan?
Europe, 16/7 Svedalarocken
Rutinerat och proffsigt. Men ganska stelt emellanåt.
Dan Hylander, 17/7 Svedalarocken
Gamle Dan briljerar aldrig, men är oftast underhållande.
Kylesa, 22/7 Debaser, Malmö
Tre sångare, alla låter förjävligt live. Materialet från "Static tensions" imponerar inte heller på mig.
Gaza, 22/7 Debaser, Malmö
Neurosis-hardcorepunk? Typ. Ganska helvetiskt, men bara intressant i viss mån.
The Pains of Being Pure at Heart, 21/8 Malmöfestivalen
Bra musik, men uttryckslöst som få. Småtrevligt.
The Haunted, 25/8 Malmöfestivalen
Ljudet är horribelt och Dolving ges för lite uttrymme. Synd. Inte lika stabilt som det kunde varit.
Tomas Andersson Wij, 25/8 Malmöfestivalen
Fantastiska låtar, men det tar Tomas trekvart att komma igång. Sedan är det nästan slut.
The Kandidate, 7/10 Malmö Arena
Gör en hedervärd insats under taskiga omständigheter och en tvärusel publik.
Six Million Ways, 5/11 Fäladsgården, Lund
Väldigt grönt band, men de gör ett klanderfritt och engagerat uppträdande.
Bonedog, 6/11 The Tivoli, Helsingborg
Gubbig och skönt gungig bluesrock.
War From a Harlots Mouth, 9/11 Klubben, Stockholm
Tokigt, tokigt, tokigt. Imponerande scenshow som väger upp för ganska påfrestande musik.
Your Demise, 9/11 Klubben, Stockholm
Tre låtar med grymt dåligt ljud. Tur då att låtarna är suveräna och bandmedlemmarna peppade.
No Omega, 9/11 Klubben, Stockholm
Hastigt inringda och något malplacerade. Men de gör bra ifrån sig.
Malum, 24/11 KB, Malmö
Meshuggahcore. Schysst musik. Mer scenvana och en fungerande mikrofon hade gjort susen.
Caliban, 9/12 KB, Malmö
Bättre låtar och mindre playback hade suttit fint. I övrigt är tyskarna en väloljad maskin.
Bleed From Within, 9/12 KB, Malmö
En grym frontman som saknar ordentlig uppbackning från övriga bandet. Trist. Schyssta låtar annars.
4p:
Job for a Cowboy, 12/3 Mejeriet, Lund
Enformigt, så enformigt, så enformigt. Väldigt okarismatiskt också.
Rasmus Kellerman, 23/5 Lilla Vega, Köpenhamn
Inget fel på låtarna, men det är alltför enahanda i fyrtiofem minuter.
Brute, 17/6 West Coast Riot
Brutalt och argt, men saknar energi och adrenalin att backa upp attityden.
Roll the Dice, 6/8 Sofiero Slott, Helsingborg
Musiken är okej instrumental electronica, men det är inte kul att stirra på.
Insomnium, 25/10 KB, Malmö
Mer förinspelat än live, och musiken är inte alls gjord för att framföras på scen. Gäsp!
Chuck Ragan, 28/10 KB, Malmö
Grym snubbe med bra röst, men enbart akustisk gitarr och fiol i nästan trekvart blir långtråkigt.
RAM, 29/10 KB, Malmö
Fantasilös Iron Maiden-dyrkan och en sanslöst pinsam sångare. Men sjukt true, antar jag. Och "Forced entry" är en schysst låt.
One Without, 3/11 KB, Malmö
Engagerade musiker, men med noll respons tappar de snart hågen. Musiken är ganska trist också.
TrashQueen, 6/11 The Tivoli, Helsingborg
Satsar på sleaze deluxe och tar i så att de spricker med klyschorna. Lite väl tramsigt. Men det svänger.
Zero Illusions, 6/11 The Tivoli, Helsingborg
En del fina riff, i övrigt inte riktigt min tepåse. Men sångaren är i alla fall topp tunnor galen.
Emmure, 9/11 Klubben, Stockholm
Breakdown på breakdown på breakdown med en tjock, tråkig sångare.
As I Lay Dying, 21/11 KB, Malmö
Bassisten sköter rensången snyggt, men överlag ger snubbarna ett ganska segt och slitet intryck.
Job for a Cowbow, 22/11 KB, Malmö
Två bra egna låtar och en cool The Crown-cover. Annars? Snark. Breakdowns och dålig sång. Boring!
Annotations of an Autopsy, 22/11 KB, Malmö
På skiva är britterna hur coola som helst. På scen är det trist McDonalds-döds.
Golden Kanine, 17/12 KB, Malmö
Indie-altcountry som omedelbart försvinner ur mitt medvetande.
3p:
Between the Buried and Me, 12/3 Mejeriet, Lund
Visst gör de sin sak bra, men det är alldeles för konstlat och knäppt för min smak.
3 Inches of Blood, 11/6 Copenhell
Profillöst, töntigt och en usel sångare. I vind och regn. Nej tack.
2p:
Takida, 17/7 Svedalarocken
Det är faktiskt okej att våga sticka ut lite. Berätta det för Takida, snälla någon.
Avatar, 25/10 KB, Malmö
Ledsen, men ert nya material suger ännu mer på scen än på skiva. Gudars skymning vad dåligt.
1p:
Dirty Passion, 26/3 Mejeriet, Lund
Otajt, nervöst och sjukt dåliga låtar. "Liar" är dessutom smått homofobisk. Tramsband.
Kommer detta toppas nästa år? Bra fråga. 2011, do your worst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar