måndag 18 oktober 2010

Det barkar åt helvete

Så det sägs. I alla fall.

Den sjunde oktober intog Volbeat Malmö Arena och genomförde premiären på sin Europaturné. Imponerande uppvisning, givetvis. Volbeat är ett fantastiskt liveband. Setlistan var också angenäm, även om jag saknade "A new day", "Find that soul" och "Radio girl". Men det är ju bara jag.

Allra coolast var när LG Petrov från Entombed vaggade in på scen och sjöng "Evelyn" med bandet. Det var grymt häftigt. Petrovs eget band gjorde för övrigt en stabil och bra spelning innan Volbeat, och som öppningsband stod danska The Kandidate. Deras uppträdande fick rent pinsam publikrespons, men ingen kan klandra dem för att inte ha gett järnet. För det gjorde de.

En vecka senare tappade jag min mobiltelefon på bussen. Den är nu stulen. Du, kukhuvud, som hittade den och inte lämnade in den till hittegodsavdelningen - jag hoppas du dör. Smärtsamt.

I alla fall; senare samma dag stod jag inne på KB. Först spelade ett band som heter Young Guns och som imponerat på mig med sin platta "All our kings are dead". De gjorde en grymt bra spelning också. Fast jag saknade "Crystal clear".

Huvudakten hette Danko Jones. Jag blev besviken på vissa grejer. Bland annat att gitarrljudet var så tunt att deras tajta framförande inte framgick. Det lät tråkigt, helt enkelt. I synnerhet i de nyare låtarna, där Dankos gitarrarbete verkligen står i centrum. De fem låtarna från "Below the belt" blev alltså besvikelse deluxe. Tyvärr.

Sedan var setlistan obeskrivligt tråkig. Först och främst för att den helt enkelt utgjordes av setet från Copenhell i somras plus fyra extranummer. Sedan också för att den till större delen bestod av samma låtar Danko tjatat ut något fruktansvärt. Till nästa gång hoppas jag han byter ut "Baby hates me", "Forget my name", "Invisible", "Sugar high" och "Sugar chocolate". Att framförandet av "Mountain" dessutom var oengagerat och stressat gjorde det inte bättre.

Å andra sidan gjorde Danko en sanslös insats angående mellansnacket. INGEN är bättre än Danko på det. Nästa år hoppas jag att Danko låter gitarren vila ett tag, och ger sig ut på spoken word-turné. Han får gärna återkomma med musik året efter.

Två dagar senare, på lördagen, steg jag upp 06:13 för att hinna med ett tåg till Stockholm. Första besöket i huvudstaden för min del. Där intervjuade jag Hurts. Mycket trevliga killar. Sedan såg jag deras grymt bra konsert på Debaser Medis och drack öl med Jesaiah-Tobias. Trevligt det med.

Mycket häftigt, alltsammans. Idag lade jag en beställning på en iPhone också. Trillar den också ur min byxficka när jag sitter på bussen tar jag livet av mig. På riktigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar