Nostalgiker som peppar vinylskivor brukar ofta tjata om att omslagen var viktigare förr. Att banden var måna om att snickra ihop ett coolt omslag till sin skiva, som passade ihop med musiken. Medan omslagen i dag har ringa betydelse, vilket har skett via cd-skivors utrymmesbrist till den digitala musikens genomslag.
Jag kan skriva under på att det gavs ut fler skivor med tuffa omslag förr. Ta band som Iron Maiden och Motörhead som exempel. Deras omslag har utvecklats från det coolaste man kan tänka sig, till saker som på sin höjd är förtjänta av ett "meh".
Men det var knappast en regel att alla vinylomslag var av tappa hakan-karaktär. För ett tag sedan rensade en bekant till mina föräldrar i sitt hem, och hittade bland annat ett gäng vinylskivor som hen inte ansåg sig behöva längre. Så denna skivbunt gavs till mina föräldrar. Jag bläddrade igenom skivorna, hittade inget av intresse förutom ett gäng hiskeliga omslag. Dessa bjuder jag på nedan. De bevisar att omslagskonst inte alls var högprioriterat i alla lägen förr.
(Med reservation för att många bilder är rätt dåliga och suddiga).
Det här ser så jävla deppigt ut. Jag tappar livslusten bara av att kolla på bilden.
Sex håriga tjockisar i matchande, glansiga, uppknäppta jackor. Den här skivan måste man köpa.
Man fattar ju att det här är ett gäng riktiga
musiker. Keyboardisten är så musikalisk och kreativ att han inte kunde släppa sitt instrument ens för en fotografering. Han satt bergis och skrev nya låtar mellan varje foto. Samma sak med flöjttjejen.
Att befinna sig i en stuga tillsammans med de här typerna - så hade en bra skräckfilm kunnat börja.
Okej. De här snubbarna är så ivriga att spela sin musik att de springer mot en med instrumenten i högsta hugg. De har så mycket musik inom sig som bara måste ut, därför måste de springa mot sitt mål. Att gå dit tar för lång tid och förspills alldeles för mycket musik från dessa kreativa fontäner. Eller något.
Nej, de här falska, inbilska vargleendena vill inte jag gå "På party" med.
"Hörrni, grabbar! Jag har en sjukt bra omslagsidé! Jag kletar lite grädde i ansiktet! Jävligt nyskapande och mysigt!"
Bara snubbens frisyr är anledning att kontakta en åklagare när man utsätts för det här omslaget.
Man ser att hela sällskapet har jättekul. Alltså måste man automatiskt ha lika kul om man köper och lyssnar på skivan, eller hur? Alternativ tolkning: man ser att hela sällskapet är utvecklingsstört. Alltså måste man automatiskt bli lika utvecklingsstörd om man köper och lyssnar på skivan, eller hur?
Man fattar ju att den här snubben är
da man. Alla tjejer vill vara med honom, alla killar vill vara honom. Det framgår på bilden. Visst?
Alltså, nej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar