"Winter kills"

I morse gnistrade frosten från marken när jag gläntade på persiennerna. Lite deppigt, visst. Ingen gillar kyla. Inte jag, i alla fall. Men julen närmar sig. Alltid något. Jag älskar julen.

Med jul kommer vintern, som en fet jävla bieffekt. Om den varar lika länge som senast lär jag hamna i en madrasserad cell. Minns när jag skulle se Killing Joke på Babel i Malmö (asbra spelning!) den 22 mars. Klev av buss 141 vid Södervärn, och snön kom flygande i vågrätt riktning, i galet stor mängd. Den 22 mars! Jag kräver inte högsommar, men i slutet av mars ska det väl åtminstone ha närmat sig vår? Men, nej.

I alla fall. Vinter. Vintermusik. Ska räkna upp ett antal bra skivor som är vinter för mig. Vissa är vinter för att musiken har en sådan stämning, andra är vinter för mig av rent sentimentala skäl. Det vill säga, en del av de uppräknade skivorna är för mig intimt förknippade med en period då det råkade vara vinter. Here goes:

Anna Ternheim - Leaving on a mayday
Editors - In this light and on this evening
Khoma - A final storm
Candlemass - King of the grey islands
Machine Head - The blackening
Kent - Röd
Joy Division - Unknown pleasures
Alice In Chains - MTV unplugged
Soilwork - Sworn to a great divide
Chemical Vocation - A misfit in progress
Her Bright Skies - Causing a scene
Laura Marling - I speak because I can
Camela Leierth - Time heals nothing
Jesaiah - Et tu, hope
Calaisa - Grafton street
Your Demise - The kids we used to be...
A Place To Bury Strangers - A Place To Bury Strangers

Vill lägga till The 1975s självbetitlade debut, som jag tror kan bli en solklar vinterfavorit i år. Eftersom den släpptes i september är det för tidigt att fastslå, dock.