Skola för oetablerade band och musiker

Läste den här och skrattade. Och kände igen mycket. Inte för att jag spelat i band, utan för att jag stött på ohälsosamt många demoband som Sverige Runt-redaktör på Close-Up i ett och ett halvt år och som recensent på Muzic. Har också varit på väldigt många smågig där fem-sex osignade band spelat. Känner, med andra ord, att jag vet vad jag snackar om, om jag räknar upp ett antal irriterande beteenden som man ofta ser hos osignade eller allmänt små band.

Så, jag tänker göra en egen lista. Here goes:

1. För många och för långa pauser mellan låtarna under giggen
Ditt band ska göra en fem låtar lång spelning. Era låtar snittar på cirka fyra minuter. Då borde ert gig vara absolut max tjugotvå minuter långt. Ni måste säga "Hej, vi är ett band som heter...". Men ni ska inte spela en låt, dricka vatten i två minuter, låta sångaren yra nervöst i ytterligare två, dra några internskämt och sedan spela nästa, och upprepa under resten av gigget. Kom upp på scen, säg "Tja, vi heter...", spela två låtar på raken, ta cirka trettio sekunders paus innan nästa låt och upprepa ert namn, spela två låtar till på raken, tacka för publikens uppmärksamhet och säg vad ni heter en gång till, och spela sista låten.

Om du nu invänder att ni pausar mellan varje låt för att ni måste stämma om gitarrerna - lägg upp setlistan så att alla låtar med samma stämning spelas i följd. Inte så att ni spelar (exempelvis) en låt i C, en i A, en i C, en i A, och en i C. En sådan setlista bör i så fall läggas upp: A, A, C, C, C. Glasklart? Bra.

2. Ni blir sura på en liten, opeppad publik och ger upp efter två låtar
Publiken kanske inte blir såld inom tio minuter, men börjar ni tjura och avverkar resten av setet helt ointresserat kommer de inte bli sålda efter tjugo minuter heller. Håll peppen uppe genom hela spelningen oavsett publikreaktion. Då är chansen större att ni vinner fans.

3. Tar evighetslång tid på er innan ni kommer upp på scen
Är det lite folk på plats? Ja. Ingen är här för att se er, var glada för att någon över huvud taget kommit dit tidigt. Börja inte spelningen för sent för att "vänta in mer folk".

4. Soundcheck till förbannelse
Jag har sett osignade band göra längre soundchecks än gig. Det är patetiskt. Plugga in skiten och sätt igång. Gnäll inte för att kompgitarren är pyttelite för hög i monitorn. Kör ändå.

5. Ni slänger er med pinsamma klyschor och menar allvar
"Vi blandar så många genrer samtidigt som vi har en helt egen stil". Ingen tar er på allvar om ni säger så.

6. Mejlbombar sågande recensenter med ursäkter
Har ni gjort ett dålig gig så har ni. Det finns inga ursäkter. Det finns anledningar, men inte ursäkter. Att mejla någon som skrivit ner en spelning och påpeka att "Ja, men vår sångare var faktiskt förkyld och vår gitarrist hade körtelfeber och bla bla bla" ändrar inte på det faktum att er spelning var kass. Var glad att ni nämns någonstans över huvud taget.

7. "Overstay your welcome"
Är ni förband är det ingen på plats som vill se er spela för länge. Kort är bra, långt är dåligt. Det är bättre att spela en låt för lite och lämna någon hungrande efter mer, än att spela en låt för mycket och trötta ut folk.

8. Vara totala nervositetsfreak under intervjuer
Ska någon intervjua er? Coolt. Svara på frågorna så bra och utförligt som möjligt. Kom ihåg att ni spelar i ett band. Ni är inga skattefifflande politiker eller bovaktiga företagschefer som journalisten försöker sätta dit med stenhårda frågor. Ni är musiker. Journalisten vill veta saker om ert band och berätta om er. Det finns ingen anledning att freaka ut och noja över vad hen ska skriva och fråga om.

Är ni rädda för felcitat? Som sagt: ni är musiker, inte politiker. Först och främst är felcitat inte så vanliga som folk tror. Sedan: är det en katastrof om journalisten råkar höra fel och skriver att ni är influerade av Ghost Of A Thousand i stället för More Than A Thousand? Nej.

9. Ta för givet att alla vill skriva om er bara för att ni skickat iväg en streamlänk
De flesta redaktörer, skribenter och musikbloggare blir fullkomligt bombade varje dag med promoskivor, streamlänkar, mp3-zippaket och så vidare. Börja ni spamma och undra "när fan blir den jävla recensionen av?" har ni precis gjort er en ovän. Skicka iväg en länk för varje släpp ni kommer med. Är ni intressanta nog skrivs det om er. Annars inte. Och då spelar det ingen hur mycket ni tjatar.

10. Försök sätta agendan i en intervju
Vem vet hur en artikel ska skrivas för att bli intressant och framställa bandet som någonting värt att kolla upp? Jo, journalisten. Inte musikern. Få saker driver en musikskribent till vansinne så som högfärdiga krav om exempelvis "jag vill bara prata om musiken". En tumregel: det enda en musiker inte ska prata om är sin egen musik. Vill du bli framställd som så intressant som möjligt? Svara på journalistens frågor, oavsett vilka de är. Påpeka aldrig "det där är väl inte relevant".